och med en gammal bild inleder jag detta inlägg med ett grattis till oliver, om ni kommer ihåg honom.

vi har inte träffats sedan vi tog studenten, så det var ett kärt och välbehövt återseende, han räddade ju trots allt mig stort sett i ''två'' år.

hur som helst, vi var iallafall ute och jag ramlade väl inte innanför min dörr förens vid fyra någongång.

nog om det, nu ska jag bege mig till stan med johanna och besöka butiken buttericks, för om mindre än en vecka har hon sin maskerad och blir äntligen arton hela jävla år, som jag längtat!