nu börjar det kännas, nu börjar det närma sig, och nu börjar det pirra litegranna i magen.

länge sedan jag längtade efter något såhär mycket, samtidigt som det känns riktigt otryggt.

om två månader kommer jag inte sitta på denna plats och framför denna dator längre, bredvid min konstiga vän oliver och mitt emot lokföraren simon med gustav vid sin sida.

jag kan iallafall vara glad över att jag har både skor, klänning och mössa klappat och klart, men betygen kan jag dock inte vara lika glad över, men det får jag helt enkelt leva med tills jag orkar ta tag i det.