kängorna blev genomtäckta av lera, benen tröttnade och till slut begav vi oss hem.

även fast johanna inte alls håller med mig så fick jag iallafall fina bilder.

menmen, ibland är det bra att ha en mamma som är utbildad kock, för då sitter man oftast sådär proppmätt att man knappt kan stå upp, och så proppmätt är jag just nu efter all fish&chips.

tröttheten har kommit i kapp, men klockan är alldeles för lite för att få sova, så dra åt helvete klockan.