And your skin is so white, underneath the black night.

jag är så glad för att snön är här och att julkänslan sakta men säkert kryper fram.
det är dock lite tråkigt att jag går miste om de otroligt ljusa dagarna bara för att jag är för lat för att ta mig i kragen och gå upp.
efter en sömnlös natt tillsammans med min pojke, pratande och pratande i sängen enda till vi måste ha blivit lite snurriga så blev det faktiskt ljust ute.
han skulle börja jobba vid två så tanken var liksom att vi inte skulle lägga oss igen, men efter att ha kokat en kastrull med pasta och struntade i något annat till så tog vi fram ketchupflaskan, åt snabbt sen hamnade vi sovandes i sängen igen.
så som sagt så går det inte alls så bra för mig att hålla mig vaken, men han slutar när som och då spelar det inte alls någon roll ifall jag inte kommer sova i natt, för han är ju iallafall vid mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0