godmorgon säger jag till en liten stel och halvful bild från skogarna med johanna.

och nu menar jag inte själva bilden, utan mig själv i bilden, bara så du vet johanna, hehe.

inatt som sagt var det ju jobb som gällde, och det gick väl bra, trotts att det var riktigt kaotiskt där i ett tag!

förövrigt, det absolut bästa med att sitta där, är alla komplimanger man får.

tro det eller ej, men jag blir som gladast när någon säger något snällt till mig, min mage liksom slår dubbla volter på något sätt, jag blir så generad att jag knappt får fram några ord, jag nästan stammar fram ett tack.

det är det finaste som finns iallafall, men nu ska jag göra mig i ordning för att ta mig till en annan fin sak, som jag inte har träffat på fyra dagar, det gör också att magen slår dubbla volter.