efter nattens lilla deppinlägg tänker jag faktiskt berätta något ganska spektakulärt, något som har försvunnit hur min lilla osynliga ryggsäck.

har nämnligen suttit i timmar nu, denna lördag, och pluggat.

har precis gjort något jag inte gjort på år, det vill säga skrivit en uppsatts på fem sidor och skickat in till min lärare.

nu är en av mina rester borta, och det känns så otroligt jävla underbart måste jag bara säga!

detta måste firas, med en hamburgare, med annanas.

lägger in en jätte knasig bild på mig och johanna där jag ser ut som ett mongo bara för att jag kan, lol hejdå.